Kompisar

Det är många i livet som kommer och går, passerar lite fint. Vissa stannar, andra inte. Jag vet de som alltid kommer finnas med i mitt liv. En av dem är Nina. Vi har nu vart vänner i 8 år! Fast vi nu lever så olika liv mot vad vi gjorde på högstadiet, har vi ändå lyckats hålla fast vid varandra. En viktig grej är nog att man är rätt lika som person. Vi ger och tar när de gäller allt, har aldrig varit något knussel. Jag tycker om att ha en vän som kan lyssna på det jag har att säga, men även vilja prata och berätta om sitt. Jag menar, vad ska man annars prata om? Har sagt det förut, säger det igen: Jag är mer eller mindre som en öppen bok, kan prata om allt. Ibland för mycket! Därför förväntar jag mig, nästan iallafall, detsamma av motparten. Vad är det annars för idé att dela med sig av lycka och sorg om man aldrig får ta del av den andras? Vi har alltid kunnat vara ärliga mot varandra utav att vara dömande i våra tycken. Det känns jättebra tycker jag!
Nina ser jag upp till. Hon är en stark brutta :) Att klara av hennes vardag är det inte alla som skulle göra. Du är bäst gumman! Jag finns här, det vet du :)

Vi finns för varandra! Love you baby ♥

Min snygging i somras när vi var på Lek & Buslandet i Örebro :)